Komikern och skådespelaren Robert Gustafsson, 60, riktar skarp kritik mot public service och menar att en viss stockholmsskärning – ofta kallad Lidingödialekt – hörs alltför ofta i sändningar från både SVT och Sveriges Radio.
Gustafsson, som är känd för sin precision i att efterlikna svenska dialekter, säger att just denna dialekt går honom på nerverna. Den kännetecknas bland annat av utdragna i‑ljud, där exempelvis ”Lidingö” blir ”Liiiidingö”.
I en intervju i SVT-programmet Carina Bergfeldt beskriver han hur han reagerar när han hör dialekten i etern. Han upplever att den ofta återfinns hos programledare i P1:s pratprogram och även i tv-sändningar.
”Då förvandlas jag till en aggressiv logoped”, säger han i programmet. Han konstaterar att reaktionen är stark: ”Jag blir aggressiv och det är jättejobbigt.”
Gustafsson anser dessutom att tonfallet skaver i nyhetsformat. När han tittar på Aktuellt väljer han därför ibland att stänga av ljudet och läsa textningen i stället, eftersom han inte tycker att allvaret riktigt bärs fram av rösten.
Samtidigt bjuder han på självdistans och skämtar om sin egen irritation: ”Årets citron för Sveriges suraste gubbe går till Robert Gustafsson.”
Uttalandena lär sätta fart på en återkommande diskussion om språk och röst i public service. Frågan om hur dialekter påverkar trovärdighet och tonalitet i program och nyhetssändningar väcker ofta starka känslor – och Gustafssons synpunkter visar hur mycket ett uttal kan påverka hur budskap uppfattas.
