Melinda Jacobs berättar att året fick ett tungt slut. I ett nytt inlägg beskriver hon hur ett dödsfall drabbat familjens närhet: en förälder till ett av de barn hon räknar som sina har gått bort.
Hon skriver att sorgen slog rot på ett sätt som bara en verklig förlust kan skapa. Världen upplevdes stanna och orden räckte inte till när beskedet kom, och känslan av tomhet var omedelbar.
I reflektionen återkommer Jacobs till livets skörhet. Hon framhåller att erfarenheter av mörker har lärt henne att hålla fast vid närvaro och tacksamhet, och att värna det som fortfarande lever och lyser runt omkring.
Melinda Jacobs blev rikskänd i samband med fallet Lilla hjärtat 2020, och har sedan dess fortsatt engagera sig i frågor som rör barns skydd och trygghet. Hennes plattformar har vuxit, samtidigt som hon fortsatt sin långa gärning som familjehemsmamma.
Privat fann hon 2022 kärleken i artisten Martin ”E-Type” Eriksson. Året därpå föddes dottern Izadora och paret gifte sig, en milstolpe som förenade karriär och familjeliv i en ny vardag.
Mot slutet av 2025 beskriver Jacobs att flera svåra händelser sammanföll, men att dödsfallet slog hårdast. Hon sätter ord på det existentiella glapp som uppstår när en människa försvinner, och betonar hur tunn linjen kan vara mellan det vanliga livet och avgrunden.
Genom åren har hon återkommande lyft att det är i de små stunderna som styrkan finns: att vara närvarande, att andas igenom smärtan och att låta tiden göra sitt. Den här gången är det just stillheten och varsamheten som blir hennes svar.
Tidigare under året delade Jacobs en annan familjehistoria som gett henne perspektiv. Hennes pappa separerades från sin mamma som barn och förlorade kontakten i över fyrtio år, innan de till sist fann varandra igen.
Återföreningen gav dem möjlighet att knyta band och dela tid innan farmodern gick bort åtta år senare. Det är en berättelse som färgat Jacobs syn på både förlust och försoning, och som nu ekar när sorgen återigen gör sig påmind.
I dagens besked speglas samma dubbla verklighet: att saknaden kan vara bottenlös och att kärleken samtidigt är det som bär. Jacobs lyfter vikten av att hålla nära dem som står en närmast, och att visa respekt för sörjande barn och familjer.
När 2026 tar sin början tycks fokus vara att vårda det som består och hedra minnet av den som gått bort. För Jacobs innebär det att finnas där för de närmast drabbade och låta ljuset vara kvar, även när dagarna är som mörkast.
