Flera av Sveriges mest kända profiler har efterlämnat betydligt mer än saknad och minnen. I spåren av dödsfallen har uppslitande arvstvister blossat upp – med allt från ifrågasatta testamenten och påstådd påverkan till nekade miljonbelopp och internationella rättsfrågor. Här är en genomgång av de mest omskrivna fallen som fortsatt väcker starka känslor.
Våren 2013 miste Jan Guillou sin mamma, Marianne Hansén, 91 år. Författaren fick dock inte del av arvet. I hennes testamente, upprättat 2006, framgick att hela kvarlåtenskapen skulle tillfalla dottern Pia Hansén. Testamentet godkändes av Jan, vilket innebar att han avsade sig sin laglott. Beslutet föregicks av en familjekonflikt som tog fart efter att han gett ut boken Ondskan, där styvfadern beskrevs som våldsam och modern som passiv. Modern och halvsystern motsatte sig beskrivningen och menade att den inte stämde med verkligheten.
Även efter etikettikonens Magdalena Ribbings bortgång 2017 uppstod en tvist. Hon avled 77 år gammal efter en fallolycka, medan maken Thomas Hempel gick bort ett halvår senare. Paret hade ett testamente från 2010 som slog fast att de ägde hälften var av den gemensamma Östermalmslägenheten. År 2013 tillkom ett gåvobrev där Thomas överlät 50 procent av sin andel till Magdalena, något som förändrade förutsättningarna för hans två barn. Barnen hävdade att deras far var svårt sjuk och inte förstod vad han skrev på, men ärendet lades ned 2018 på grund av bristande bevisning.
Efter Stieg Larssons plötsliga bortgång i november 2004, 50 år gammal, kom framgångarna för Millennium-trilogin först postumt. Eftersom Stieg saknade testamente tillföll kvarlåtenskapen och de upphovsrättsliga intäkterna hans bror Joakim och pappa Erland. Sambon Eva Gabrielsson, som levt med Stieg i 32 år, blev därmed utan arv. Fem år senare erbjöds hon 20 miljoner kronor, men valde att tacka nej. Hon menade att Stiegs nära familjemedlemmar inte varit en del av parets liv och inte var rätt personer att förvalta hans verk. Intäkterna från böckerna fortsätter att vara betydande än i dag.
Skådespelerskan och revystjärnan Annalisa Ericson avled 2011, 97 år gammal. Sex år tidigare hade hon upprättat en stiftelse i eget namn, och när hon gick bort tillföll cirka hälften av förmögenheten – omkring sex miljoner kronor – stiftelsen. Hennes son, Claes von Segebaden, stämde stiftelsen och hävdade att modern utnyttjats i ett utsatt tillstånd. Stiftelsen motsatte sig uppgifterna och menade att Annalisa var vid sina sinnens fulla bruk samt att hon medvetet ville göra sonen arvslös efter en konfliktfylld relation. Tvisten löstes genom förlikning 2014.
Efter Sven-Bertil Taubes död 2022 uppstod frågor om hur hans mångmiljonarv ska fördelas. Den folkkäre artisten och skådespelaren hade tillbringat större delen av sitt liv i London, vilket försvårar processen då brittisk arvsrätt skiljer sig från den svenska – bland annat vad gäller bröstarvingars rätt till laglott. I december 2023 ogiltigförklarade dottern Sascha Zacharias testamentet i en stämning till Stockholms tingsrätt. Kärnfrågan är vilket lands arvsrätt som ska gälla, och tvisten är ännu inte avgjord.
Gemensamt för dessa uppmärksammade fall är hur bräcklig gränsen kan vara mellan privata relationer, juridiska dokument och stora ekonomiska intressen. Arvstvister rymmer både såriga familjehistorier och komplexa lagfrågor – särskilt när internationella regler möter svenska begrepp som laglott. Tydliga testamenten och tidiga samtal kan minska risken för konflikter, men i flera av kändis-Sveriges mest omtalade fall har skadan redan skett och såren tagit lång tid att läka.
Från Jan Guillous strukna laglott till Eva Gabrielssons nej till 20 miljoner: här är arvstriderna som präglat kändis-Sverige – och varför de väcker känslor.
