OnlyFans-profilen Bonnie Blue, vars riktiga namn är Tia Billinger, erkänner nu att den uppmärksammade graviditeten var en bluff. I en ny video berättar hon att hon använt en fejkmage och att uppmärksamheten gett henne stora inkomster.
I februari påstod Bonnie Blue att hon blivit gravid efter en dag då hon haft oskyddat sex med 400 män. Kort efter offentliggjordes bilder på ett positivt graviditetstest och därefter följde ett ultraljudsförsök som många ansåg kom alldeles för tidigt för att visa något.
Många följare började snabbt ifrågasätta berättelsen. Videoklipp och bilder där hon syntes med en tydligt rundad mage fick kritik, då flera menade att det såg ut som en rekvisita snarare än en verklig graviditet.
Nu bekräftar Bonnie Blue själv att graviditeten var fabricerad. I en video inspelad vid en pool säger hon att ”vårlovet är över” och att hon inte längre behöver den falska magen. Hon tackar dem som ”föll för ragebaitet” och berättar att uppståndelsen gett mer än 100 miljoner visningar.
Hon hävdar vidare att kampanjen gjort henne en miljon pund rikare och att pengarna bidragit till ett lyxigare liv. I klippet syns tydligt hur fejkmagen tas av, vilket sätter punkt för veckor av spekulationer.
Bonnie Blue har tidigare gjort sig känd för extrema stunts. Under 2025 försökte hon slå ett världsrekord genom att ha sex med 1000 män på 12 timmar, och vintern 2026 återkom hon med nya rekordambitioner – den här gången med 400 män på en dag.
Efter graviditetsbeskedet ökade trafiken till hennes kanaler kraftigt. Kritiker menar att upplägget var ett kalkylerat PR-grepp för att locka visningar och prenumerationer, medan andra ser det som ett cyniskt spel med publikens förtroende.
Videon där hon erkänner bluffen har väckt starka reaktioner. Vissa uttrycker ilska över att ha blivit lurade, andra konstaterar att det hela är ett exempel på hur uppmärksamhet och provokation kan omsättas till stora pengar i dagens medielandskap.
Det som först presenterades som en privat och livsomvälvande nyhet visade sig alltså vara ett medvetet dramaturgiskt grepp. Bonnie Blues eget erkännande lämnar få frågetecken kring att graviditeten aldrig var verklig.
Händelsen aktualiserar åter frågan om gränserna för viral marknadsföring, publikens ansvar att granska källor och kreatörers ansvar när de blandar personliga berättelser med kommersiella intressen.
Följarnas skepsis mot ultraljudet, de tidiga testerna och den misstänkta magen framstår i efterhand som välgrundad. Med erkännandet sätter Bonnie Blue själv punkt för historien – och bekräftar att provokation och nyfikenhet kan bli mycket lönsamma valutor.
