Malin Berghagen bekräftar att kärleken med fästmannen Martin Charlton fortsatt är stark. I en ny intervju berättar hon om deras vardag, åtta år in i relationen, och hur de tänker kring framtiden. Hon beskriver ett lugn, en trygghet och en glädje som vuxit sig allt starkare med tiden.
Duon fann varandra genom den gemensamma vännen Niclas Wahlgren. Mötet kom under en sårbar period i Malins liv, när hon sörjde sin mamma Barbros bortgång. Trots att Martin inte alls passade in i den typ av män hon tidigare dragits till, uppstod en omedelbar kemi. Hon har tidigare sagt att hon först såg en affärsinriktad man i kostym, långt ifrån surfare och musiker som tidigare lockat – men att det snabbt blev tydligt att de delade värderingar och blick för livet.
2019 förlovade de sig. För snart tre år sedan tog de nästa steg och blev sambor. De köpte då Vålsjö kvarn med tillhörande gård i Järvsö, en plats som dessutom visat sig ha en avlägsen släktkoppling till Berghagen. På gården har de format ett gemensamt hem, med naturen in på knuten, arbete i egen takt och utrymme för återhämtning och skapande.
I dag beskriver Malin relationen som starkare än någonsin. Kärleken är på topp, säger hon, och betonar att åren tillsammans snarare fördjupat än förändrat deras band. De har hittat ett sätt att leva där vardagens små saker får stor betydelse, och där de stöttar varandra i både medvind och motvind.
När det gäller framtiden vill paret hålla det enkelt. I stället för detaljerade planer försöker de vara i nuet, resa när det känns rätt, äta gott och fylla dagarna med upplevelser. Malin reflekterar också över tiden som resurs: hon vet inte om hon har fem, tio eller tjugo år till att spela med, och just därför vill hon njuta av varje dag och ta vara på stunderna som kommer.
Det är en livshållning som fått ytterligare fäste sedan flytten till Järvsö. Där, i kvarnens lugn, har de hittat rytmen som passar dem. Fokus ligger på hälsa, närhet och att fortsätta göra saker tillsammans som väcker glädje och nyfikenhet. För Malin och Martin är lyckan varken ett mål eller en destination, utan något de bygger på varje dag.
